Fredrik Rantala

Äntligen!

Jag har varit företagare nästan hela mitt vuxna liv – det var något jag fick med mig hemifrån, som en naturlig del av vardagen. Jag vet hur mycket mod, ansvar och nyfikenhet som krävs för att driva och utveckla något eget.

Jag är glad att vi nu tar fram nya riktlinjer som stärker entreprenörskap och ekonomiskt kunnande i hela utbildningssystemet – från småbarnspedagogik till högskola. När unga får lära sig hur ekonomi fungerar i praktiken, hur arbetslivet ser ut och vad det innebär att ta initiativ, sänker vi tröskeln att testa egna idéer. Det handlar inte bara om att bli företagare – utan om att kunna ta ansvar för sin egen ekonomi, förstå sin omvärld och våga forma sin egen framtid.

Vi måste våga diskutera ett slopande av arvs- och gåvoskatten. Gilla inlägget om du håller med! 👍🏼

Sverige avskaffade skatten redan i början av 2000-talet. Samtidigt är deras ekonomi i dag betydligt starkare än vår. Varför vågar vi inte ens ta diskussionen i Finland?

Runt om i landet finns företagare som funderar på att lägga ned sin verksamhet eller flytta utomlands för att undvika arvsskatten. Inte för att de vill – utan för att de känner att de måste. Familjeföretag som byggts upp under årtionden riskerar att inte kunna gå vidare till nästa generation.

Det är inte rimligt.

Skatter är också psykologi. De signaler staten skickar påverkar människors beslut. Just nu har vi enligt i Finland flera skattetyper som inte uppmuntrar tillräckligt till arbete, företagande, utveckling och tillväxt.

Det måste vi ändra på.

Finland behöver fler framgångsrika företag – inte färre. För utan företagare finns det heller inga skatteintäkter som kan finansiera vård, omsorg, skola och andra välfärdstjänster.

Internationella kvinnodagen - Kansainvälinen naistenpäivä

Redan under de första veckorna av 2026 har flera kvinnor i Finland dödats i nära relationer. Samtidigt ser vi en oroande utveckling bland unga där upp till 45 procent av de 16–17-åriga flickor som varit i en relation har upplevt våld där.

Våld mot kvinnor är en av Finlands skamfläckar. Våld i nära relationer är inte en privat angelägenhet utan ett strukturellt problem. Under regeringsperioden har vi tagit viktiga steg i rätt riktning, men arbetet måste fortsätta.

Vi behöver se till att besöksförbuden fungerar, att våld i nära relationer utgör en skärpningsgrund, att psykiskt våld tydligt kriminaliseras och att barn som bevittnar våld mot en närstående ska få målsägandestatus.

Men lagstiftning och resurser räcker inte. Vi behöver också förändra attityder och normer – och säga ifrån när vi möter sexism, osakligheter eller förminskande kommentarer. I arbetet för jämställdhet behövs allas insats.

****
Jo vuoden 2026 ensimmäisten viikkojen aikana useita naisia on Suomessa surmattu lähisuhteissa. Huolestuttavaa on myös nuorten keskuudessa esiintyvä väkivalta: jopa 45 prosenttia 16–17-vuotiaista tytöistä, jotka ovat olleet parisuhteessa, on kokenut väkivaltaa suhteessaan.

Naisiin kohdistuva väkivalta on yksi Suomen häpeätahroista. Lähisuhdeväkivalta ei ole yksityisasia vaan rakenteellinen ongelma. Hallituskauden aikana olemme ottaneet tärkeitä askelia oikeaan suuntaan, m***a työtä on jatkettava.

Meidän on varmistettava, että lähestymiskiellot ovat tehokkaita, että lähisuhdeväkivalta on rangaistusta koventava peruste, että henkinen väkivalta kriminalisoidaan selkeästi ja että lapset, jotka todistavat läheiseen kohdistuvaa väkivaltaa, saavat asianomistajan aseman.

Pelkkä lainsäädäntö ja resurssit eivät kuitenkaan riitä. Paljon on kyse asenteiden ja normien muuttamisesta – siitä, että puutumme tilanteisiin, kun kohtaamme asiatonta käytöstä, seksismiä tai vähätteleviä kommentteja. Tasa-arvotyössä tarvitaan kaikkien panosta.

Läs hela texten via länken i kommentarerna. Lue koko teksti kommentissa olevasta linkistä.